Hundpromenader och jetlag

De som påstår att social intelligens i stort sett är detsamma som generell intelligens tillämpad på sociala situationer kanske skulle göra klokt i att resonera tvärtom: att tänka på att generell intelligens bara är en biprodukt av social intelligens, låt vara en som vårt samhälle har kommit att värdera högt.
Daniel Goleman: Social intelligens, 2007

Jag går ut med min hund Oscar varje dag. Oscar är en labrador och hanne. Det innebär att han ofta vill stanna och pinka revir. Promenaderna och revirstoppen ger oss två möjlighet till många reflexioner – låt vara med olika fokus.

Idag så fick jag på den klarblå himlen se ett flygplan som med hög hastighet flög i riktning mot Atlanten. Kanske på väg till Amerikat som man sa förr.

Synen gav tanken på vilka som kunde finnas i planet på väg någonstans i överljudsfart istället för att vara hemma och göra det de ska. Det är nog konsulter och chefer samt en och annan turist tänkte jag. Oscar bryr sig inte om flygplanet. Han hade funnit en hög grästova som var mer intressant.

Undrar vad de tänker på och om de ser oss här nere på jorden. De bryr sig nog inte om oss. De ser oss inte även om det är molnfritt och har stora tankar om framtida affärer och karriärer, kom Oscar och jag överens om. Vi tänkte inte mer på det, men det var en intressant tanke att spinna vidare på tyckte vår katt Snurran när vi kom hem och berättade vad vi hade varit med om och tänkt.

Di söm ä i överljudsplana ha nog samme vy sa Snurran. Di ser inte öss, bare sä själve, dän blåa himlen och dän däringa digitale fartmätar´n som finns för alle å se på. Farta och riktninga kan di int göre nå åt. Dä piloten söm bestäm. Katter är kloka. Snurran är från en skogsstuga i norra Värmland så hon taler på mål, om en säger.

Vi nere på marken ser inte dem som sitter i planet. Det är så stor höjdskillnad. Vi här nere bryr oss oftast inte heller om det. Vi går på som vanligt. Var och en på sitt håll och i sina egna tankar. Det är vårn snart tänker Snurran och då köm småfögglera.

Denna beskrivning vill vi tre – Oscar, Snurran och jag- nu överföra på chefer i näringslivet och ansvariga chefer i samhällsorganisationer och folket på olika nivåer i organisationerna. Oscar och Snurran känner inte till något om detta som vi kallar mänsklig intelligens, men de kan lukta sig till en och annan dretstövel när de vill. Jag säger dig sa Oscar att folk som åker bil fort ser inte mig heller. Oscar är född utanför Uppsala så han talar mer riksmål. Och tänk på så många katter som körs över av människor i bilarna. En del är ju bra å bli av med men inte min kompis Snurran. Då skulle jag bita dem i benet.

Så där håller vi på och snackar. Dä ä så svårt att få nön söm ser en idag. De ä söm man inte fanns. Man ä bääsch. De ä bare dä sa Snurran att chefera sir och bryr sig int öm varann heller. Men jag ha en böll som ja liker å rulle på, särskilt utför trappa så Oscar kan få´n.

Det hör inte hit sa jag. Jo då sa Snurran, dä gö dä vesst. Säg att vi har en böll dvs. en ide som ja kom på och som ä bra- gööör bra alltså. Och så taler jag öm ett för dig. Men du hör ju inte på, särskilt när du själv va i karriären. Dä först nu du hörer på mä. Det instämmer jag i sa Oscar myndigt. Numer kan jag till och med få ett ben på vardagarna. Ja ha sa jag ni menar att jag tittade på er men jag såg er inte. MMMMM sa båda samtidigt.

Det innebär ju att en del måste sakta farten så att de kan se och lyssna och fånga upp vad som händer på marken och i verkligheten. Andra måste våga och kunna säga ifrån om något viktigt och tala om hur de ser på olika frågor. Vi har en gemensam framtid att bygga. Det är för stort informationsslack idag mellan de olika nivåerna, ja flera år mellan chefernas idéer och personalens möjligheter och färdigheter för att kunna samarbeta i en gemensam positiv riktning.

Äntligen sa Oscar och Snurran. Nu sover jag en stund sa Oscar som nu är över 10 år. Fint sa Snurran då ger ja mä ut å ser öm dä är nå möss under snön.

Ja tänkte jag, bättre en hundpromenad med revirstopp än fartåking i jetplan med tillhörande jetlag.
/Tommy Rosenberg

Action this day

Action this day, ja. Förutom att detta är titeln på en av bandet Queens fina låtar (vars sångare som vi alla vet föddes på Zanzibar ) så kan det även beskriva och sammanfatta vår känsla inför själva ”webbprojektet” i nuläget.

Seriöst: med tanke på hemsidan är det just lite action vi vill ha nu. Vi har, med de förutsättningar vi haft, försökt jobba på med tankearbete kring användare, innehåll och struktur – nu kommer vi inte längre! Speciellt inte med tanke på de ynka 10% jag har att plöja ner i projektet. Och behovet av en hemsida är stort. En hemsida efterfrågas regelbundet så nu kan vi inte vila på hanen längre…

Som alltid böljar detta projekt fram och tillbaka på ett härligt sätt (kräver liten invänjningsperiod bara) och för tillfället är vi hemskt intresserade av i hur stor utsträckning man skulle kunna använda sig av wiki-formatet på vår webbplats. Det blir nog varken bra eller roligt att bygga hela webbplatsen som en wiki – men ”databas-delen” är ju nästan gjuten som en wiki, eller!? Bygger man upp det hela på det viset så innebär det plötsligt förändrade krav på plattformen också. Den måste kanske inte längre vara så ”stor”, standardiserad och lättarbetad och ha en mängd olika funktioner/moduler om man istället lyfter in en wiki där olika redaktörer kan lägga in sitt material, eller? Jag märker att jag inte formulerar mig helt klart nu men ni som är intresserade får gärna höra mer vid senare tillfälle/när vi träffas…

Det finns ju en mängd exempel på ”bra wikis” för vårt syfte men det enda jag kan komma på just nu är (förutom wikipedia): http://wiserwiki.com/ , en medicinsk wiki uppbyggd kring en bok. Har en ”panel” med läkare som har rättigheter att lägga in information på samma sätt som vi skulle kunna tänka oss. Fler exempel någon?
/ML

Global safe elderly guide

Kunskapscentrum har som vision att bli ”a global safe elderly guide”. För oss innebär det att finna vägar för utvecklingen av äldresäkerhetsfrågor. Vi vill vara vägvisare och guide, väl medvetna om att just vår väg inte är den enda rätta – men en av de allra bästa med tanke på målet.

På dictionary.com kan man om verbet guide läsa om några av ordets betydelser:

1.	to assist (a person) to travel through, or reach a destination in, an unfamiliar area, as by accompanying or giving directions to the person: He guided us through the forest.

2.	to accompany (a sightseer) to show points of interest and to explain their meaning or significance.

3.	to supply (a person) with advice or counsel, as in practical or spiritual affairs.

4.	to supervise (someone’s actions or affairs) in an advisory capacity.

WHO har idag ett antal indikatorer på vad det innebär att arbeta som safe elderly guide, här kan du läsa vilka indikatorerna är. Dessa indikatorer ska utvecklas av Kunskapscentrum under våren.
/ML

PS. När jag och Finn pratade med varandra om detta nu på morgonen kom Finn på ett boktips som Tommy pratat om: Mannen som planterade träd av Jean Giono. Jag har inte läst den själv men detta har jag snappat upp nu när jag läst om den. Berättelsen är en fabel skriven 1953 på beställning av Reader´s Digest. Temat för beställningen var Den märkvärdigaste människa jag någonsin mött. En ensam herde ägnar sitt liv åt att systematiskt plantera träd på Provences högslätter. På detta sätt kommer hela trakten att leva upp igen, med grönskande skogar, porlande bäckar och nya bosättare i de övergivna byarna… Jag älskar boktips.

Kommunikatör

Ni har väl inte missat att Kunskapscentrum söker en kommunikatör!? Vi söker dig som förutom nödvändig utbildning/erfarenhet har ett självklart intresse för kommunikation i alla möjliga kanaler. Förutom kreativt arbete med trycksaker, fokusgrupper och sedvanligt kommunikatörsarbete håller vi bland annat på att inleda arbetet med uppstarten av en webbplats. Läs mer om tjänsten på Platsbanken. Ansökningstiden går ut denna vecka så skynda dig att söka!

Användartest

I höstas lät vi en grupp pensionärer bedöma några webbplatser utifrån fem olika kriterier: första intryck, tydlighet/struktur, färgsättning, textmängd samt tillgänglighet. Webbplatserna var Länsförsäkringar, Svensk fastighetsförmedling, Konsumentverket, Landstinget i Värmland, Stockholm och Göteborgs kommun, Tidsverkstaden, regeringen och slutligen evenemangssidan goteborg.com. Här är de webbplatser som gruppen tyckte var absolut bäst:

• Evenemangssidan goteborg.com var nog den sida som fick bäst helhetsbetyg, vilket förvånade oss en smula. Bra med denna sida var sökfunktionen, de tydliga knapparna samt att allt fick plats på en och samma sida. Att bilderna byts ut var inte speciellt bra men det övriga (min gissning: knapparna) var så bra så det vägde över… De olika reklamrutorna i högerspalten räknade de inte med.
• regeringens sida upplevde gruppen som väldigt bra ur tillgänglighetsaspekt (de skulle här testa att ändra textstorlek mm och sedan bedöma om det var enkelt att hitta/göra etc)
• Stockholm kommuns sida fick också höga poäng, men det var inte speciellt populärt att bilderna byts ut. Bra poäng, inga speciella kommentarer.

Sammanfattningsvis kan man säga att goda kvaliteter hos en hemsida, enligt denna grupp, var:

• Kort text på första sidan som beskriver hemsidan. Gärna med bild på ansvarig person och med tydlig kontaktinformation. Detta med tydlig kontaktinformation återkom vid ett flertal tillfällen.
• Man ska kunna söka efter det man vill – och gärna hitta… Sökrutan ska vara tydligt placerad, standarden att ha sökrutan i översta högra hörnet verkar ju fungera bra enligt denna grupp.
• Att ha en klickbar karta var en bra idé tyckte gruppen. Här skulle man kunna få kommunspecifik information etc.
• ALLT ska rymmas på första sidan, ingen scrollning tack.

Saker de helst slipper på en hemsida:

• rörliga bilder och annat flimmer – men observera att detta inte betyder ”inga bilder och stor text” – goteborg.com var ju trots allt en av de som fick högst betyg…
• räknare

/ML

Förstudie

Jag har läst på lite om Kunskapscentrums historia. På (fd.) Räddningsverkets hemsida finns en rapport från förstudien till skapandet av ett nationellt kunskapscenter för äldres säkerhet.  / ML

Kravspecifikation februari 2009

Jag har modifierat vår ursprungliga kravspecifikation något eftersom syftet/funktionen med webbplatsen har skiftat något sedan vi inledde vårt samarbete.

Kravspecifikationen är fortfarande väldigt utförlig och fokuserad på användarvänlighet vilket kanske för någon kan verka avskräckande. Man säger ofta att en kravspecifikation inte ska vara för detaljerad för att det blir då svårt att hitta en produkt som uppfyller kraven. Å andra sidan hör man ibland att kravspecifikationen ska vara så detaljerad att den kan utgöra grunden i testprotokollen. Hur det nu än är så är dock huvudsaken, enligt min mening, att vi är tydliga med att vi är öppna för leverantörens eventuella förslag på enklare eller bättre lösningar!

Jag har därför valt att inte gradera kraven från bör till skall, vi kan diskutera detta om ni vill. Tydligt torde ju hursomhelst vara att förutom själva innehållet är tillgänglighet och användbarhet saker som är viktiga för oss. Den leverantör som läser kravspecen kanske rent utav gläds åt detta och har kompetensen att direkt avgöra vad som är självklart och vad som är ”överkurs”?

Vad vi vill med vår webbplats:

• den ska leverera nytta (kanske tom. lite nöje) till våra målgrupper, dvs. den som är intresserad av äldres säkerhet/livskvalitet. Vi har identifierat tre olika målgrupper som kan hjälpa till med struktureringen av informationen på hemsidan. Dessa är målgruppen äldre och deras anhöriga, de aktörer som arbetar med frågor som rör äldres säkerhet (kommuner, landsting, organisationer mfl.) samt den grupp som helt enkelt vill veta mer, en grupp som vi kallar ”Lärande”. Under resans gång har dessa målgrupper blivit mer eller mindre viktiga, en sak som vi märkt är att gruppen ”Lärande”  blivit allt viktigare, denna funktion har helt klart växt från när vi började prata om en hemsida, inte minst sedan Kunskapscentrum blivit utsedda till ”Safe elderly guide” av WHO. Lärande handlar för oss minst lika mycket om själva lärandeprocessen och hur man kan arbeta kreativt med säkerhetsarbete för äldre som vetenskapligt material om äldres livskvalitet och fallrisk eller vad det nu kan vara. Kunskapscentrums roll som ”tankesmedja” har helt klart växt. Gruppen ”Äldre och deras anhöriga” har däremot minskat i betydelse, men observera att detta inte betyder att vi inte bedömer denna grupp som en viktig användargrupp utan bara att innehållet på hemsidan kanske inte ska struktureras som vi tänkte oss från början. Äldre och deras anhöriga ska definitivt hitta den information de söker, men kanske mer i form av  vidarelänkningar än vi tänkte oss från början?
• Vi vill också att webbplatsen ska vara tipptopp ur användarvänlighetssynpunkt. Tillgänglig, tydlig och träffsäker. Låter så enkelt, verkar vara så svårt…
• Webbplatsen måste tillåtas växa fram tillsammans med oss. Men redan nu vet vi att vi ha en hel del ganska avancerade funktioner, hur löser vi detta bäst? (Tex. sökbar databas?) Vad är rimligt med tanke på tidsplan och budget? Vad är er erfarenhet?
• Vi kommer att vara flera redaktörer som arbetar med sidan vilket ställer krav på plattform etc. Idéer?

/ML

Skador bland äldre i Sverige

Denna rapport har tagits fram av Jan Schyllander, Räddningsverkets nationella centrum för lärande från olyckor (NCO), i samarbete med Tommy Rosenberg, Kunskapscentrum för äldres säkerhet.

Skriften behandlar äldres skador (olyckor, självtillfogade skador inklusive suicid och våld) i Sverige ur ett statistiskt perspektiv. Den redovisar vilka typer av skador som drabbar äldre personer, utveckling över tid, skadornas omfattning, var de inträffar, skillnader mellan könen och olika åldrar samt något om de produkter som är inblandade i själva skadehändelsen. Konsekvenser i form av vårdtider med mera redovisas också. I slutet av rapporten ges en beskrivning och jämförelse för hur några skadetyper utvecklats i Sverige och internationellt.

Du hittar den ännu så länge på Räddningsverkets gamla hemsida.

Tidsplan

Tidsplanen för hemsidan har förändrats ett antal gånger. I skrivande stund ser vår önskade framtid ut ungefär så här:

Februari 2009 – Lockropet går ut till hugade spekulanter och ett antal visar intresse

Mars 2009 – vi har valt samarbetspartner, samarbetet inleds

April – Maj 2009 – vi fungerar som ”bollplank” med nätverk, kunskap etc., kanske samlas vi regelbundet kring en eventuell prototyp.

Juli 2009 – Kunskapscentrum för äldres säkerhet, hemsidan existerar.

21-22 oktober 2009 – Senior safety – Future challenge, nordisk konferens i Karlstad där hemsidan har en viktig funktion att fylla.

/ML

Kickoff

Idag har vi haft det jag kallar för kick off inför det nya året och vår nya samarbetsform där det är tänkt att jag ska arbeta som projektledare för hemsidesarbetet på 10 futtiga procent. Men som vi tröstar varandra med: 10% är mer än vad jag haft tidigare och i dagsläget känns det som att det kommer att kunna hända en hel del!

Som vanligt vet man inte riktigt vad som väntar en innan ett möte här på Kunskapscentrum. Två saker man kan vara säker på är att det säkerligen har hänt en HEL DEL sedan sist samt att dagen/mötet kommer att bli givande, engagerande och lärorikt! Idag har jag tex. lärt mig saker om allt från Ishikawas fiskbensdiagram, fjärilsteorier, Pareto & ekonomiska organisationsstrukturer till sinnenas intelligens (SQ). Det är inte dåligt det.
/ML